Totalt ointressant
Kom på mig själv när jag var ute och åkte rullskidor för ett par timmar sedan.
Hur kan man vara så lat med ändå abitiös som mig?
När det gäller hushållssysslor, såsom städning, matlagning, trädgårdsarbeten eller dyl - så är jag fullständigt ointresserad. Mamma får tjata på mig i veckor för att jag ska dra bort mossa från taket, som tar 10min i praktiken.
- Jag sover i samma lakan tills mamma byter dom, för inte orkar jag slänga på nya. Faktum är att jag i princip aldrig bäddat en säng.
- Mitt rum städas inte om jag inte känner för det.
- Är soptunnan under diskhon full när jg ska slänga något - då trycker jag ner allt så gått det går. Orkar inte gå utanför dörren och slänga skiten.
- Är diskmaskinen full när jag har ätit på något, då ställer jag porslinet på diskbänken.
- Är inte posten i brevlådan till mig själv, då tar jag heller inte in den.
Saknas det papper i skrivaren, då skiter jag i att skriva ut.
Gällande ärenden så är jag övenonchalant.
- Alla räkningar jag får måste det komma en påminelse på, oavsett om jag har pengar eller ej.
- Lånar jag en bok eller film på bibblan, så lämnas den alltid tillbaka några dagar efter utgångsdatumet.
- Är det alldeles för lång kö i affären, då skiter jag i att handla och tar vad som finns hemma.
Jag anser mig själv inte ha tid med någonting i pricip. Mitt liv är fullspäckat med TV-tittande, datorn och träning. Om jag inte gör något av det, så skiter jag eller äter. Eller.....Jag äter oftast framför TV:n.
Det konstiga är att jag tycker att mitt liv är krävande och jobbigt. Alltid är det någon som tjatar, någon som kräver något eller någon som försöker ringa. Det irriterar mig.
Okay. Den här texten var kanske något överdriven. Bara lite.
