Lyrisk!
Dagen - Kanooon!
- Jobbade 06-14. Var riktigt kul på jobbet idag. Fick scanna lådor ensam och ta ett större ansvar. Dessutom blir det snack med allt mer folk, eftersom stämningen börjar lätta upp ordentligt. Riktigt skönt folk hela bunten.
- Sparade inte på krutet, utan drog ut på ett träningspass direkt vid hemkomst.
Oslo är en verkligt fascinerande stad.
Först cyklar jag genom villakvarteren kring Sinsen. Det känns alldagligt och tryggt. Kommer vidare ner mot Töyen och stora parkområden och badplatser. Känns sommar. Plötsligt är man inne i smeten bland basarer och kebabstånd. Inte en västeländsk själ syns till, och allt känns kaotiskt och pulserande.
Vidare in till Oslos absoluta centrum och Karl Johan. Människorna är nu väldigt moderiktiga och pimpinetta till skillnad mot Grönland som jag just cyklat igenom. Upp till slottet och över till Frogner. Här är det ambassader och flådiga hus så långt ögat kan nå. Efter det gick det upp, upp, upp, upp. Verkligt flådiga villor varvat med konferenscetrum och dylikt kantrar den branta serpentinvägen upp till Holmenkollen.
Väl uppe, efter 400m klättring, så var jag rejääääääääääält mör skall sägas. Men.. Jag hade bestämt mig för en löprunda i Holmenkollens världscupsspår, och det löftet höll jag - med bravur. Jag tappade nämligen bort mig mitt inne i skogen och irrade omkring i tät skog som för mig är helt okänd. Hittade till sist till Tryvanns skidanläggning.
Då var jag på andra sidan av berget!! Det innebar att jag var tvungen att springa upp och över på andra sidan igen. En nätt klättring på 300m.........När jag kom till cykeln ville jag gråta. Hade dock 11km hem, så det var bara att trampa. Sakta som faen gick det, men hem kom jag vid 18-tiden, efter cirka 3,5h på cykel eller löpandes. Trött som innihelvete.
- I Sverige har jag aldrig sett en rullskidåkare. På vägen hem från kollen såg jag tre stora gäng med ungdomar som åkte. Det här är för fan paradiset för mig?
- Cykelbanorna i Sverige kantras av en och annan pensionär som trampar sig fram. Här i Oslo är alla träningklädda, gammal som ung, och man får sick-sacka emellanåt för att komma fram bland alla hurtbullar.
- Såg en man som åkte snålskjuts på sin hund uppför Holmenkollvägen - på inlines!! Det såg inte ut som hunden drog mannen frivilligt...
- Det känns som att komma till fjällvärlden bara man åker upp till kollen. Helt underbart!
- Har sett på vår projektor idag. TV alltså. Hockey, fotboollskväll och Ylvis. Möktigt.
Lite bilder från turen:
Den nya hoppbacken som invigs vid skid-VM nästa år!
Så jävla sagolik utsikt från Voksenkollen. Den blir bättre när man vet att man startade långt där nere!
Hmm...Jag och andres misstänker att Oskar förvarar ett lik i skåpet...Det rinner blod ner på väggarna....
- Jobbade 06-14. Var riktigt kul på jobbet idag. Fick scanna lådor ensam och ta ett större ansvar. Dessutom blir det snack med allt mer folk, eftersom stämningen börjar lätta upp ordentligt. Riktigt skönt folk hela bunten.
- Sparade inte på krutet, utan drog ut på ett träningspass direkt vid hemkomst.
Oslo är en verkligt fascinerande stad.
Först cyklar jag genom villakvarteren kring Sinsen. Det känns alldagligt och tryggt. Kommer vidare ner mot Töyen och stora parkområden och badplatser. Känns sommar. Plötsligt är man inne i smeten bland basarer och kebabstånd. Inte en västeländsk själ syns till, och allt känns kaotiskt och pulserande.
Vidare in till Oslos absoluta centrum och Karl Johan. Människorna är nu väldigt moderiktiga och pimpinetta till skillnad mot Grönland som jag just cyklat igenom. Upp till slottet och över till Frogner. Här är det ambassader och flådiga hus så långt ögat kan nå. Efter det gick det upp, upp, upp, upp. Verkligt flådiga villor varvat med konferenscetrum och dylikt kantrar den branta serpentinvägen upp till Holmenkollen.
Väl uppe, efter 400m klättring, så var jag rejääääääääääält mör skall sägas. Men.. Jag hade bestämt mig för en löprunda i Holmenkollens världscupsspår, och det löftet höll jag - med bravur. Jag tappade nämligen bort mig mitt inne i skogen och irrade omkring i tät skog som för mig är helt okänd. Hittade till sist till Tryvanns skidanläggning.
Då var jag på andra sidan av berget!! Det innebar att jag var tvungen att springa upp och över på andra sidan igen. En nätt klättring på 300m.........När jag kom till cykeln ville jag gråta. Hade dock 11km hem, så det var bara att trampa. Sakta som faen gick det, men hem kom jag vid 18-tiden, efter cirka 3,5h på cykel eller löpandes. Trött som innihelvete.
- I Sverige har jag aldrig sett en rullskidåkare. På vägen hem från kollen såg jag tre stora gäng med ungdomar som åkte. Det här är för fan paradiset för mig?
- Cykelbanorna i Sverige kantras av en och annan pensionär som trampar sig fram. Här i Oslo är alla träningklädda, gammal som ung, och man får sick-sacka emellanåt för att komma fram bland alla hurtbullar.
- Såg en man som åkte snålskjuts på sin hund uppför Holmenkollvägen - på inlines!! Det såg inte ut som hunden drog mannen frivilligt...
- Det känns som att komma till fjällvärlden bara man åker upp till kollen. Helt underbart!
- Har sett på vår projektor idag. TV alltså. Hockey, fotboollskväll och Ylvis. Möktigt.
Lite bilder från turen:
Den nya hoppbacken som invigs vid skid-VM nästa år!
Så jävla sagolik utsikt från Voksenkollen. Den blir bättre när man vet att man startade långt där nere!
Hmm...Jag och andres misstänker att Oskar förvarar ett lik i skåpet...Det rinner blod ner på väggarna....
Kommentarer
Trackback
