Casey gör min dag.
Alltid när jag är rastlös, utråkad och inte vet vad jag ska företa mig, så cyklar jag iväg till stadens bibliotek och hyr en film. De har ett fint utbud av filmer på bibblan, men ändock blir det alltid samma film som åker med mig hem i cykelkorgen. Casey Affleck i "lonesome jim" är det som gäller.
Filmen handlar om en deprimerad man (Casey) som återvänder till sin hemby på den amerikanska landsbygden. Han gör det för att han inte har några pengar, för att han misslyckats i N.Y, men framförallt för att bryta ihop. Istället försöker hans bror att ta självmord, och därmed är hans planer på att bryta ihop förstörda. Han träffar en dam (liv tyler) som han blir förälskad i och allting slutar lyckligt.
Filmen går i ett väldigt långsamt tempo, innehåller fyndiga dialoger som man själv känner igen sig i, och är förbannat grå och deprimerande. Ändock finns det en komisk underton i det hela, vilket jag gillar.
Anledningen till varför jag gillar filmen så mycket är Casey Affleck. Många tycker att han är en kass skådespelare. Jag däremot gillar honom väldigt mycket. Han är speciell. Hans osäkra framhållning, röst och utseende får mig att må bra. Nästan som en förälskelse. Kanske är det så här det känns att ha en idol? Att beundra någon?
Har aldrig tänkt tanken på vem som egentligen är min förebild förens nu. Idrottsstjärnor snackar ofta om att de vill vara goda förebilder för de unga osv. De flesta ungar i vårt avlånga land har också plancher av, och är besatt av någon speciell artist eller idrottsstjärna.
Jag har självklart haft poster i mitt rum jag med. Men aldrig någon av en speciell anledning.
Om jag skulle svara på vem som är min förebild, nu när jag tänkt efter, så skulle jag nog svara tre namn.
1. Casey Affleck
2. Chris Martin
3. Per Elofsson.
Varför? Ingen aning, mer än att jag älskar det jobb de gör, samt att det inte skulle skada att vara i deras skor.
Filmen handlar om en deprimerad man (Casey) som återvänder till sin hemby på den amerikanska landsbygden. Han gör det för att han inte har några pengar, för att han misslyckats i N.Y, men framförallt för att bryta ihop. Istället försöker hans bror att ta självmord, och därmed är hans planer på att bryta ihop förstörda. Han träffar en dam (liv tyler) som han blir förälskad i och allting slutar lyckligt.
Filmen går i ett väldigt långsamt tempo, innehåller fyndiga dialoger som man själv känner igen sig i, och är förbannat grå och deprimerande. Ändock finns det en komisk underton i det hela, vilket jag gillar.
Anledningen till varför jag gillar filmen så mycket är Casey Affleck. Många tycker att han är en kass skådespelare. Jag däremot gillar honom väldigt mycket. Han är speciell. Hans osäkra framhållning, röst och utseende får mig att må bra. Nästan som en förälskelse. Kanske är det så här det känns att ha en idol? Att beundra någon?
Har aldrig tänkt tanken på vem som egentligen är min förebild förens nu. Idrottsstjärnor snackar ofta om att de vill vara goda förebilder för de unga osv. De flesta ungar i vårt avlånga land har också plancher av, och är besatt av någon speciell artist eller idrottsstjärna.
Jag har självklart haft poster i mitt rum jag med. Men aldrig någon av en speciell anledning.
Om jag skulle svara på vem som är min förebild, nu när jag tänkt efter, så skulle jag nog svara tre namn.
1. Casey Affleck
2. Chris Martin
3. Per Elofsson.
Varför? Ingen aning, mer än att jag älskar det jobb de gör, samt att det inte skulle skada att vara i deras skor.
Kommentarer
Postat av: David
Finns det över huvud taget någon som har sagt att Casey Affleck är en dålig skådespelare?:O Han är mycket bättre än sin storebror Ben...
Postat av: Davido
Ja, faktiskt. Har hört många som sagt (mest tjejer) som sagt att han är fjantig och trisst...ska kanske inte lyssna på dem så mkt iom att deras favoritfilm är Twilight. Ben gillar jag inte... Tänker bara på Daredevil...uh....
Postat av: David
Mmmh... Daredevil... Ett riktigt lågvattenmärke i Ben Afflecks karriär tillsammans med Gigli. Tanken slår mig att han måste vara tio gånger mer känd för att han var förlovad med Jennifer Lopez än att han skrev och spelade en av huvudrollerna i Good Will Hunting.
Trackback